Fjodor Eklund (V) svarar på Johnny Hornbrinks (SD) debattartikel om energipolitiken.
Nyheter
Nationalisthögern förnekar sig aldrig....
Nu har herr Hornbrink fördjupat sig i en ny fråga, där han sprider diverse myter och skrämselpropaganda.
Högerpartiernas fokus på ny kärnkraft till varje pris handlar inte om energipriset. Tvärtom, ny kärnkraft blir dyr och för att ens få de kommersiella aktörerna att haka på måste prisgarantier utlovas och staten ta på sig alla stora kostnader, som exempelvis att på sikt bygga lager för slutförvaring med en uppskattad kostnad på 183 miljarder kronor.
Hitintills har ett företag börjat planera för möjligheten att bygga mindre kärnkraftsverk, Videberg Kraft AB.
Videberg Kraft ägs i dag till 80 procent av helstatliga Vattenfall och till 20 procent av ett industrikonsortium bestående av ABB, Alfa Laval, Hitachi Energy, Volvo och andra intressenter. Av någon outgrundlig anledning föreslår regeringen i vårändringsbudgeten att staten i år och nästa år ska skjuta till pengar till bolaget och köpa aktier av Vattenfall, en affär som går lös på 1,8 miljarder kronor år 2027, vilket ger staten en andel på 60 procent av företaget. Hur var det nu med intresset från de kommersiella aktörerna när staten skall gå in som huvudägare och stå för det största risktagandet?
Herr Hornbrink ondgör sig över att kärnkraft avvecklats. Vi hade en folkomröstning om kärnkraften i Sverige 1980 och Linje 2 (successiv avveckling, offentligt ägande, hushållning, satsning på förnybar energi) vann omröstningen. Att våra styrande i huvudsak följt detta beslut visar på att denna folkomröstning respekterats.
Är elen dyr i Sverige idag? Självfallet upplever de flesta av oss att så är fallet, men då bör vi känna till hur priset sätts. En enkel förklaring hittar ni på Svenska kraftnäts hemsida ( https://www.svk.se/om-kraftsystemet/nar-elen-inte-racker-till/sa-har-funkar-frankoppling-om-elen-inte-racker-till/hur-satts-elpriset-och-vad-ar-ett-priskryss/ ). Bästa sättet att få ner priset är att minska efterfrågan, med andra ord energieffektivisering, mindre förluster i nätet och utbyggnad av förnyelsebara energikällor.
Att bygga nya kärnkraftverk tar lång tid, samt kommer att bli mycket dyrt och en tidshorisont på 15–20 år innan det kan tas i drift är är inte orealistisk.
Vad har hänt med den svenska kärnkraftens elutbud om vi jämför januari månad 2017 och januari månad i år, 2026. År 2017 stod kärnkraften för 41 procent av elproduktionen och 2026 för 28 procent, vilket kan upplevas som problematiskt om det inte vore för att de förnyelsebara källorna ökat sin andel. 2017 genererades 16 220 gigawattimmar och 2026 18 256 gigawattimmar.
Om ni vill ha en bättre faktaunderbyggd beskrivning av energifrågan, så rekommenderas Lunds Universitets sida ”Sant, falskt eller både och? El och energi” ( https://www.lu.se/formular/sant-falskt-eller-bade-och-el-och-energi ). Här får ni en snabba svar på vanliga frågor om elpriser, elutbud och elanvändning.
Fjodor Eklund, Vänsterpartiet Värnamo
Jag skall bara göra ett par små kommentarer. Det är riktigt att vindkraftsbolagen gjort förluster, främst åren 2017-2022, och ändå har de fortsatt att investera. En av de större aktörerna fortum förklarar varför ( https://www.fortum.com/se/om-oss/nyheter/blogg/ar-vindkraften-lonsam ). Däremot är intresset från de stora kommersiella aktörerna fortfarande synnerligen lågt när det gäller kärnkraft.
Att många av de stora vindkraftsbolagen har utländska ägare är också sant, men i detta fall handlar det om produktion som utförs i Sverige och distribueras i ett svenskt kraftnät. Med andra ord så har svenska tillsynsmyndigheter större rådighet, även om idealet vore svenska ägare.
Kostnaden för uppstädning när kraftverken är förbrukade lär nog hamna på ägarna. Mer om detta kan ni läsa på Naturvårdsverkets sida ( https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/branscher-och-verksamheter/vindkraft/nedmontering-av-vindkraftverk-och-ansvar-for-aterstallande/ )
Jag vill i detta sammanhang påpeka att återställandet efter Barsebäck och Ågesta fortfarande pågår, då detta är ett mycket tidskrävande och komplext arbete. Mer om hur detta arbete går till kan ni läsa på Kärnavfallsrådet sida ( https://www.karnavfallsradet.mkg.se/karnavfall-och-slutforvaring/oversikt-avveckling-av-reaktorer.html )
Lite mer fakta om vad vindkraft kostar!
Förutom att det är utländska aktörer så är det vi som får stå för löpande kostnader och även uppstädning när de är förbrukade.
Vindkraftsbolag i Sverige förlorade cirka 4,6 miljarder kronor under 2023.
För 2024 ökade förlusterna till omkring 6,3 miljarder kronor enligt analyser av cirka 240 vindkraftsbolag som täcker större delen av svensk vindkraft.
Under 2025 fortsatte lönsamhetsproblemen med låga elpriser och perioder av negativa elpriser. Energimyndigheten rapporterade samtidigt lägre produktion än året innan trots fler verk.
Det innebär att branschen sannolikt även under 2025 låg på flera miljarder kronor i samlade förluster, men någon slutlig officiell helårssiffra för exakt 2025 verkar ännu inte vara publicerad.
Bakom förlusterna nämns främst:
– Låga elpriser,
– Negativa elpriser när det blåser mycket,
– Höga räntor och kostnader,
– Att många parker byggts i områden med svag efterfrågan på el.
Vad gäller kärnkraftverk!
Läget idag (2020-talet)
Efter energikrisen och högre elpriser har lönsamheten förbättrats tydligt:
Kärnkraft producerar billig el när anläggningen väl är byggd.
Höga elpriser i södra Sverige har gjort befintliga reaktorer mycket mer lönsamma.
Svenska kärnkraftverk har därför generellt gått med goda vinster de senaste åren.
Så om frågan är:
vilket producerar billigast el?” → vindkraft
vilket ger billigast och stabilast elsystem totalt?” → sannolikt en kombination där kärnkraft spelar en viktig roll.